onsdagen den 2:e maj 2012

Första Maj och ett moderat högmod som går före fall


Det är dagen efter Första maj-firandet 2012. Fanor ställs in. Banderoller vecklas ihop. Torgmötesutrustningen städas av. Det är ett år kvar till nästa firande. Då kommer Fredrik Reinfeldt fortfarande att vara Sveriges statsminister. När samma avstädning görs nästa år är det ett år kvar till ett nytt Första maj. Fredrik Reinfeldt kommer då att styra Sverige, i alla fall ett halvt år till. Ibland känns tiden väldigt utdragen i politiken.

En mer positiv känsla av "lång tid" var det när demonstrationståget marscherade ut från Humlegården i Stockholm. Det tog onekligen längre tid än vanligt för avdelning sex, där jag stod, att lämna platsen i riktning Norra Bantorget. Och från Sveriges olika hörn hörs berättelser om kanonväder och stor uppslutning av Första maj-deltagare.

I Göteborg höll Stefan Löfven sitt första Första maj-tal som partiordförande. Ett varmt tal, mer fyllt av riktningsbestämningar och värderingar än konkreta löften om ditt och datt. Socialdemokratin som frihetsrörelse, om jobben och utbildningen och några ord om regeringens tillkortakommanden när det gäller jobbpolitiken. Och så det konkreta löftet som kanske inte låter upphetsande men ändå viktigt: Ett innovationspolitiskt råd ska inrättas för att stärka samverkan mellan olika aktörer och samla arbetet för att utveckla Sveriges innovations- och konkurrenskraft. "Den kommer ha högsta prioritet, och därför ledas av statsministern" berättade Löfven.

Det är intressant att se hur andra partier förhåller sig till (S) denna Första maj. En del hade inga andra idéer än att kräva att högtidsdagen avskaffas som helgdag. Det kom från företrädare som tillhör partierna på opinionsmätningarnas botten. Sedvanligt kollar jag också moderaternas Kent Perssons blogg och ser en intressant kommentar:
Idag samlas partier, fackföreningar och arbetarorganisationer världen över för att demonstrera mot orättvisor och utanförskap. Nya Moderaterna är det parti som tar deras missnöje på allvar, lyssnar in kritik och försöker lösa de problem människor upplever i sin vardag.
Enligt partiets partisekreterare har (m) alltså utvecklats till en världsrörelse för de arbetande. Vad det konkret betyder är väl oklart men möjligtvis en tro att export av jobbskatteavdrag eller RUT-avdrag är högst upp på varje arbetares önskelista, även runt omkring i världen. Sällan har väl partiets internfokus och tro på sin egen förträfflighet uttrycks så tydligt. Hanne Kjöller i DN skriver passande nog idag om en "pösmunkig regering".  Och, som SvD-ledaren och PJ Anders Linder skriver: Det är på egen risk man nonchalerar socialdemokratin.

Aftonbladets ledarsida menar att (S) nu har etablerat sig som ett parti som talar tillväxt och jobb med stor trovärdighet. Till hösten, menar man, måste (S) återkomma med konkreta förslag också på välfärdsområdet, när det gäller rättvisa och trygghet. Så rätt. Reinfeldts regering väntar på bättre tider. (S) måste vara "på" och offensiva när det gäller hela politiken. Både jobb och tillväxt och det som är konkreta uttryck för en politik för större rättvisa i form av förstärkningar av välfärden, skola, vård, omsorg, men också av trygghetsnätet som a-kassan och sjukförsäkringen. Om detta må vi höra mycket mer i nästa års tal.

Mer:  GP-ledaren, AB om Magda Anderssons tal i Malmö,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,