onsdag 2 november 2011

Hur mycket kommer regeringen att "bistå" i avtalsrörelsen?

Som ett av de första utspelen Annie Lööf gör som näringsminister väljer hon att kommentera sin och Centerns stora (och enda?) hjärtefråga. En försämring av anställningstryggheten, eller annorlunda uttryckt, försämring av LAS. Det verkar som statsrådet gör det med värme i hjärta. Efter att under de senare åren ha gått på storhinder i Reinfeldts regering får hon i stället chansen när Svenskt Näringsliv och tjänstemännen väljer att förhandla om frågan. Enligt Annie Lööf är regeringen beredd att "bistå" parterna.

Den svenska modellen och dess kollektivavtal är viktiga. Det innebär att politiken inte lägger sig i förhandlingarna om löntagarnas villkor. Annie Lööf, som också är ett bloggande statsråd, avslutar sitt inlägg idag med just de argument som partiet länge har haft för sämre trygghet på arbetsmarknaden:
Vi har utmaningar på den svenska arbetsmarknaden idag – dels de stora grupper som står utanför och har svårt att etablera sig men vi kan också se företag, små och medelstora, som vill anställa men inte vågar o kan anställa.
Fackligt är ju diskussioner mellan parterna inte ny för i år. I somras presenterade LO och Svensk Näringsliv en rapport efter ett arbete i arbetsgrupper om LAS. Politiskt råder det en mastodont uppfattning i riksdagen om att just sämre anställningstrygghet inte är lösningen på arbetslöshet eller för att få fart på företagandet. Centern och Annie Lööf står i princip ensamma med folkpartiet och en eller annan kristdemokrat.

Dagens fråga för medier och andra att gräva vidare i är: Vad menar Annie Lööf med att "bistå"? På vilka fler områden avser regeringen "bistå" en eller flera parter i avtalsrörelsen?

På ett område
har man redan gjort det. Sedan semestrarna tog slut har upptakten på en lång avtalsrörelse börjat. Redan från start har arbetsgivarna börjat sin argumentation på ett sätt som väcker min oro. Det handlar inte om sakfrågor i förhandlingar, om löneutrymme eller annat. Deras första utspel har varit att försöka underminera de fackliga organisationerna (läs LO) med hänvisning till det medlemstapp som man har drabbats av efter att alliansregeringen tvingade fram höjda avgifter till a-kassan. Steget efter detta har varit att plädera för att lönen inte ska sättas i förhandlingar utan genom "samtal mellan anställd och chef". Chefernas organisation applåderar.

Det är en utmaning
att möta en stark arbetsgivarpart som har den ekonomiska makten i tider av ekonomiska krisvarningar och samtidigt som landet styrs av en regering som nu tydligen ska kommentera, tycka till och "bistå" sådant som är "rätt" med borgerliga ögon. Det vore en välgärning om såväl arbetsgivare som regeringen lyfte bort avtalsförhandladet som en väg att nå politiska framgångar eller - gud förbjude - som ett tillfälle då man (arbetsgivarparten) hellre av ideologiska skäl ska slå till mot facket.

Mer att läsa: DN, SvD, AB, ledarblogg, LO-tidningen, AB. debatt : ledarna, AB debatt, Unionen,SvD led
Fler som bloggar: Röda Berget, Roger Jönsson, Unionen, LO-bloggen, Chefsblogg,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,