söndag 12 december 2010

Om förorten, innerstaden och försenade pendeltåg

Jag måste ha suttit på samma pendeltåg i måndags, som Expressens Sakine Madon. (blogg här) Det där tåget som tog en timme på sig att ta sig från Huddinge till Stockholms central. Och sen beskedet "tåget tas ur trafik". Som många andra läste jag gårdagens ledare där hon tar upp synen på förorten, prioriteringen av innerstaden.

När mängder av människor väntar över en timme på nattbuss 791 mot Södertälje - och samtidigt ser halvtomma bussarna till fina närförorten glida förbi med jämna mellanrum - blir kontrasten tydlig.
Tyvärr handlar inte den politiska prioriteringen bara om en eftersatt pendeltrafik. Ett ens med tillägget att den så kallade NK Express är prioriterad före exempelvis den för södertörn så viktiga Spårväg syd. Det verkar ibland som om alla spiraler rör sig i fel riktning när det handlar om förorten. Vilket namn, föresten. Man får kanske intryck av något obestämbart, folktomt och ödsligt kring vilket betongfundamenten reser sig. Så är det inte. Förorter som Alby, Fittja, Flemingsberg och Vårby skulle, om de var egna kommuner, vara ganska medelstora sådana sett till invånarantal.

Jag minns
när den "stora" elledningen var farlig för villabarnen i delar av Huddinge på 90-talet. Kommunen investerade i en ändrad dragning, allt för att öka tryggheten och minska oron hos barn och föräldrar i villakvarteret. Jättebra och jätteviktigt. Flytten gick snabbt. Problemet var att samma ledning strök och stryker förbi ett annat barnrikt område. Flemingsberg med, om jag underskattar, minst lika många barn som i villakvarteret. I början av veckan kom i alla fall en signal om en möjlig nedgrävning av ledningen. Inom ramen för projektet Stockholms Ström kan den kanske försvinna från jordytan år 2017. Förorten indelas i förort och förort och behandlas på olika sätt. Trots principen "lika människovärde".

Så kan uppräkningen göras lång: resurser till sjukvården som under lång tid har fördelats snett. Bristen på investeringar i offentlig och kommersiell service som ofta drabbar förorten. Till det de "vanliga" eländesparametrarna som innefattar allt från ett lägre valdeltagande, högre arbetslöshet och utanförskap, svårt att integreras i det svenska samhället, alltför lite resurser till skolan i förhållande till behoven och mycket annat.

Med stor
medvetenhet om många politiska partiers tillkortakommanden att minska skillnader mellan människor kan jag ändå, trots att jag uppskattar Sakines debattinlägg, irritera mig på när "politiker" blir en enda klump i mediernas ögon. Politiker är olika. Partier är olika. Förslagen i SL, i landstinget, i kommuner och på andra ställen ger olika förutsättningar för förorten. Jag tror att eländeskartläggningarna som har gjorts räcker för att visa vad vi behöver göra om levnadsförhållanden ska kunna bli lite mer jämlika. Det påstås ibland att socialdemokratin inte har några framtidsuppdrag. Den som ser hur utvecklingen idag slår negativt mot förorten inser att arbetsuppgifterna väntar. Det handlar inte bara om hur pendeltågen ska gå utan om mycket, mycket mer.

Bästa läsning om förortens villkor:

- Storstad

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,