lördag 19 juni 2010

Vad är väl en mätning från SKOP värd denna bröllopsdag

Ännu en i raden av mätningar av väljaropinionen slår ner denna kungliga bröllopsdag och lär inte få något särskilt stort utrymme. Den positiva signalen som den stora SCB-mätningen sände ut om väljarsympatier är borta med vinden. I dagens mätning är alltså moderaterna större än (S). Delvis beror det på att partiet äter upp sina borgerliga alliansvänner. I mätningen hamnar både centern och kristdemokraterna utanför riksdagen. Knappast troligt valresultat men för den som vill spekulera ett intressant förhållande. Och kanske viktigt när den oundvikliga berättelsen om "M större än S)" kommer. För renhetens och det S-märkta självförtroendets skull är det möjligen viktigt att betona att det inte enbart handlar om "sossar som blir moderater". Viktigast är att mätningen idag är ännu ett bevis på en hårt valkamp med små marginaler.

För (S) del måste fokus vara på samtal med väljarna. Analyser och utvärdering av fel och brister är det i det närmaste "tjänstefel" att ägna tid åt nu. Däremot är det nödvändigt att fundera över om det finns signaler i mätningarna som ger vägledning inför slutveckorna. Man ska minnas att mätningen handlar om hela landet. Den större utmaningen, Stockholms- och storstadsregionerna, är (tack och lov?) inte redovisad i dagens mätning.

De senaste veckorna under den politiska vårterminen har det rödgröna budgetförslaget och inte minst dess skatteförslag varit i debattens mitt. Skatter har det pratats flitigt om, utan en nödvändig koppling till det skatterna ska betala. Eller, för den som väljer minskade skatteintäkter, INTE betala för. Där brister det i redovisningen. Alliansens alternativ är faktiskt bordlagt till efter sommaren. Frågorna om jobbpolitiken står kvar. Utvärderingen av hur man klarade vallöftet förra gången har ännu inte lyfts av tunga medier. Och fortfarande står frågetecknen i rad när det gäller resurserna till kommuner och landsting för kommande år. Just de områden där alliansen inte har lämnat svar är områden som väljarna tycker är viktigast för deras val.

Med Almedalsveckan kommer valrörelsen att starta på allvar. Sen följer sommartal och några veckors heldygnskampanj. För socialdemokratin finns två utmaningar som måste grejas om valsegern ska kunna bli verklig: dels att kombinera ett kärleksfullt kampanjande för det rödgröna alternativet med att också vara tydligt som parti. Dels att kunna justera bilden av sig själv: "Någon" har sagt att partiet möjligen framstår som väldigt trovärdigt för de som hotas av "katastrofer". Det vill säga trygghetspartiet som slåss för de "utsatta". Det är viktigt och riktigt. Men knappast helheten i vare sig nödvändig politik eller i (S) historia.

Att kombinera jobbet för minskade klyftor och en solidarisk finansiering av välfärden med en politik som ger alla möjligheter att utvecklas har alltid handlat om en helhet där också en växande medelklass ställer upp på välfärdspolitiken och dess finansiering. Det gör de därför att de får del av den. Möjligen har fokus legat alltför mycket på "katastrofpolitik" medan en stor grupp väljare om inte hungrar så ändå vill ha framtidsbudskap, visionerna och drömmarna förmedlade.

Devisen
om "möjligheternas land" är klockrent. Frågan är om det inte krävs mycket mer arbete innan det blir väljarnas bild också. De som ska rösta.

Fler som bloggar:

- Eva Rundkvist om en rödgrön ledning...
- Calle Fridén om en borttappad rapport om två partier utanför riksdagen.
- Roger Jönsson om att det går bra för Sverige - men inte för hela..

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant  Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

2 kommentarer:

Thomas sa...

"ett kärleksfullt kampanjande för det rödgröna alternativet" vilket i Orwellsk nysvenska blir = mobbning av centern?

Peter Andersson sa...

Thomas: nej, centern är, och du får förlåta, en ganska parantetisk "spelare" i det sammanhang jag menar. Jag talar först o främst egen politik. Att "mobba" ingår inte i min begreppsvärld. OM man inte likställer kritik i politiska sakfrågor med "mobbning" förstås, vilket i sig vore helt orimligt.

peter