tisdag 17 november 2009

Röda och vita slår Sverige och EU

Ska precis skriva en reaktion på inslaget i Aktuellt när jag ser att Anders Ygeman redan har skrivit på SvD. Det är precis när jag har hört Barack Obama i tal från Kina. USA:s president står där och lyfter fram Danmarks statsminister. "Danmarks?", tänker jag lite småfånigt och minns att Sverige är ordförande i EU.




Barack Obama säger: "
Vårt mål i Köpenhamn, i enlighet med statsminster Rasmussons ambitioner, är inte ett delavtal eller en politskt deklaration utan en heltäckande överenskommelse som ger omedelbar effekt för miljön,
Visst. Reinfeldt gav Obama en baskettröja vid besöket tidigare i år. Uppenbarligen hjälpte det inte. Men det är förstås en struntsak. Det allvarliga, eller möjligen för miljön positivare, är att Barack Obama helt omvänt mot tidigare låter mer positiv en EU:s ordförande/Sveriges statsminister.

Ygeman skriver på SvD något som ger mig en förklaring:
Det är pinsamt att passivitet och pessimism har gjort att Fredrik Reinfeldt har blivit omkörd av den danske statministern. Det är ett underbetyg att trots sin roll som EU:s ordförande inte blev inbjuden till Apec toppmötet i Singapore.
Det går faktsikt inte att, även för den som accepterat Reinfeldts beordrade borgfred, hålla truten. Man måste fråga sig hur det kommer sig att våra danska vänner verkar mer handlingskraftiga än det EU-ordförandeskap som grannlandet Sverige leder. Reinfeldt har som svensk statsminister försvagat den svenska delegationen till Köpenhamn när han kickade Maria Wetterstrand. Det verkar tyvärr inte vara lika bestämda tag utanför våra gränser. Vad har gjort att danskar nu slår svenskar, också i utrikesrelationer och initiativkraft inför Köpenhamn?

Lyssna p
å:
Ekot,
Fler bloggar på NetRoots.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

1 kommentar:

Gustav Andersson sa...

Hej Peter,

jag gör motsatt analys. Just genom att EU har intagit en så tuff förhandlingsposition i klimatförhandlingarna försöker Obama marginalisera EU. Därav bonding med Kina och därav belöning till Rasmusen som så tillmötesgående hjälpte Obama att sänka ambitionsnivån med Köpenhamnsmötet. Tvärtom är det nog tyvärr så att den svenska regeringen och EU spänt bågen för hårt och ställt sig på en annan planhalva än den som Obama vill spela på.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet kan inte på samma gång hävda att det svenska ordförandeskapet haft för låga ambitioner med klimatförhandlingarna och samtidigt göra gällande att ni själva (om ni haft regeringen och ordförandeskapet) skulle ha varit en mer attraktiv förhandlingspart till USA.

Nu gäller det att öka det internationella opinionstrycket på Obama att leva upp till de förhoppningar han skapat. Svikta inte nu, Reinfelt och Carlgren, bara för att Mr O försöker frysa ut er!