fredagen den 20:e november 2009

Hur firar vi barnkonventionen 20 år?

Idag var det 20 år sedan barnkonventionen kom till. En naturlig dag att fråga sig om det blev bättre för barnen? Och vad återstår att göra för att konventionens innehåll verkligen ska bli verklighet? Det är förstås en gigantisk skillnad mellan barns levnadsvillkor. Under rurbriken "barn i världen" berättar SvD bl.a.
- I U-länderna arbetar ca 16 procent av alla barn mellan 5 (!) och 14 år. (ca 159 miljoner barn)
- Av alla dem som dör i diarreésjukdomar på grund av brist på rent vatten är 90 procent barn under fem år.
- Ca 51 miljoner barn födda 2006 är fortfarande inte registrerade.
Barnsoldater, barnsexturism, trafficing, krig, svält, bristande eller ingen skolgång, sexuella övergrepp: visst har vi en ohygglig bit kvar till en barnvänlig värld.

Men det finns mer att göra också i det ganska välmående Sverige, som ofta har korats till världens bästa land för barnen. När barnkonventionen skulle implementeras i Sverige och i Huddinge fick ett dåvarande fp-kommunalråd frågan vad han tänkte göra åt den. Svaret i fullmäktige skulle, om det varit nu, ha orsakat stor uppståndelse. "Barnkonventionen är mest tänkt för barn i fattiga länder", stod det (ungefär) i svaret. Nu vet vi bättre. Sverige har samma skyldighet som andra att införliva barnperspektivet och leva upp till konventionen.

Vellinge har visat på ett tydligt exempel. De fem hundra barn som kommit hit som flyktingar men som idag inte har någon kommun som vill svara fr mottagandet har förstås samma värde som andra barn. Sverige måste bli bättre på ett värdigt mottagande. Också Vellinge som trots allt verkar ge upp sitt motstånd.

Det finns mer att göra för ett bättre Sverige för barnen. En sak handlar om förskolan som på ett sätt kan mäta hur vi ser på barns rätt jämfört med de vuxna. Helt klart kommer en förskola som alltmer blir "lärande" och mindre av enbart "omsorg" att betyda mycket för barns utveckling.

Men fortfarande tillåter vi oss att se förskolan som något man kan göra avkall på och något som främst handlar om föräldrarnas behov av att ha barnen någonstans. . Finns det inte platser får barnen stå tillbaks. Har vi inte pengar (prioriterar vi inte barnen) får barn till arbetslösa och föräldralediga inte vara i förskolan, i alla fall inte full tid. Där måste vi bli mycket bättre på barnpespektivet. Mer att göra alltså, både i Sverige och inte minst i andra av världens länder.

Läs mer:
- Rädda Barnen 90-år
- SvD. Barnens egna röster.
- Fler progressiva bloggar på NetRoots.
- "Väsnas för alla barns rättigheter", skriver Ann Catrin Brockman i ett inlägg. Mimmis mammaliv, Jenny Alexandersson på Hovbloggen om Silvias mer royalistiska firande av konventionen, Niklas Jakobsen om "väsnas för barns rättigheter, Dada Mzungu om barns rätt i USA,

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,