lördag 7 november 2009

Ett starkare, rödgrönt regeringsalternativ

För snart en vecka sedan avslutades en S-kongress som på många sätt lägger grunden för en rödgrön regeringspolitik nästa mandatperiod. Jobbkongressen var som bekant temat men hade ett bredare perspektiv än så. Partiet ordnade upp ett antal frågetecken, tog viktiga steg när det gäller jobbpolitiken, att jobben stimuleras genom företagande och entreprenörskap, men samtidigt infogat i en politik för rättvisa och ökad trygghet. En inriktning av Sverige som växer och utvecklas genom kompetens och utbildning, det livslånga lärandet.

Kongressen stärkte det socialdemokratiska ledarskapet. Det talades före om Sahlins "ödeskongress". När klubbslaget för avslutning föll hade Mona Sahlin inte bara en tydligare politik att tala om utan också en stärkt position som partiordförande.

De fyra rödgröna ledarna samkörde sista kongressdagen. S-V-MP utmanar på allvar Reinfeldts allians om regeringsmakten. Sedan valdagen har också de rödgröna i så gott som alla mätningar av väljarsympatiserna haft ett starkare stöd än den allians som faktiskt regerar Sverige. Det verkar hos väljarna finnas en längtan efter förändring, bort från den politik regeringen för och - när det kommer till jobben och utanförskapet - den politik man inte för. Hur belåten man än kan vara av några hundralappar extra i plånboken efter de sänkta skatterna, så accepterar man inte ökade klyftor, slag mot sjuka och arbetslösa och att sänkningarna av skatter drar resurser för skolan och vården.

Dagens förtroendemätning som partiledarna ska ses med den bakgrunden. Att Maria Wetterstrand "slår igenom" och framställs som mätningens vinnare är förstås härligt. Förklaringen är nog mest en effekt av av miljö- och klimatpolitiken ständigt är i fokus inför klimatmötet i Köpenhamn. Mp har i miljöfrågorna en särställning i väljarnas ögon. Men också säkra och skarpa framträdanden i medierna har gett MW höga förtroendetal.

Jag brukar skriva om de förnuftiga väljarna. Det gäller med stor säkerhet nu också. Eftersom politik är en "förtroendebransch" är det inte oviktigt hur partiledare mäter i undersökningar. Men grunden för väljarna, oavsett ständiga mätningar av personer, handlar om det partierna står för: värderingar, sakpolitik, och partiers trovärdighet i grundläggande frågor som regeringsduglighet och ekonomisk politik. Det ger de rödgröna ett försprång oavsett att statsministern hamnar högt i personliga förtroendetal.

Ovanpå det lägger väljarna också särskilt viktiga sakfrågor. 2010 blir det med stor sannolikhet jobben, igen. Vallöftet "Fler jobb och färre i utanförskap" från alliansen 2006 ska utvärderas. Resultatet "Färre i jobb och fler i utanförskap" ska redovisas. Sen ska väljarna döma.

Mer i Aftonbladet, Expressen,
Fler bloggare: Krassman, Edvin, Kent, Mijimas, Tord Oscarsson,
Fler progressiva bloggar på NetRoots.

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,