onsdagen den 25:e november 2009

Det lilla partiet med de stora orden

Centern. Det bland åkrar och ängar sprungna partiet har i alla fall ett medialt flyt idag. Partiet har turen att både få in debattinlägg i DN och på SvD. Därmed inte sagt att budskapet gör att partiet lyfter från den riksdagsspärr man balanserar så när på. Det verkar generellt vara som Fredrik Mellgren idag skriver i Svd efter gårdagens landstingsdebatt i Stockholm. "Har alliansen glömt sina svaga kort?" Till dem hör just Centerpartiet.

Maud Olofsson har dagens DN debatt. En omväxling för henne att slippa prata Vattenfail, sonens vindkraftföretagande eller inte ens den nyuppseglande SAAB-krisen. I stället får Maud Olofsson prata centerpartistiska hjärtefrågor. Nej, det är inte företagandet jag tänker på. Ett parti som har medverkat till att höja arbetsgivaravgiften generellt, till företagarnas stora förtret, kanske ska hålla fanan något lägre. Centern har krav på lägre lön till ungdomar och vill försämra arbetsrätten. I och för sig inget nytt.

gör man det som Centern måste ha gjort i alla tider. Jag hör i mitt inre det ångermanländska dialekten från den tidigare partiledaren Fälldin. "Men Olo´Palme. Det är väl bättre att ungdomarna har något jobb att gå till än inget alls". Det är cynsikt. Det är kallt.

Att använda arbetslösheten som ett sätt att pressa tillbaka löntagarna, att hota med arbetslöshet om man kräver för mycket, att hota med utanförskapet om man önskar anställningstrygghet - det är ännu ett skäl till att arbetslöshet är så förödande. Och i veckan ordade Svenskt näringsliv om just det. Det är en förflyttning av makt och en försvagning av de anställda. Inte ett nytt jobb skapas av detta.

Centerpartiets ekonomifolk skriver samtidigt på SvD. Redan rubriken saknar ju helt och fullt relevans i verkligheten. Att låga skatter skulle vara en direkt förklaring till vänstånd är så kallt skitprat. Och ännu säkrare : att låga skatter och den uteblivna fördelningen av det som skapas i form av tillväxt skulle bli bättre och omfatta alla...är samma slags tomprat.

Det är utmärkt att alternativen blir tydliga. Tron att sänkta skatter ger fler jobb har redan försatt Sverige i ett svårt läge med hög arbetslöshet och växande utanförskap. Hade man inte varit fastlåst vid sina tomma teoretiska modeller a la doktor Borg, hade man kanske gjort mer verkningsfullt för jobben.

Och det stora hotet finns där: att man fortsätter med sin ivriga tävlan om "mest sänkta skatter" samtidigt som man tävlar om "vem ger flest reformer". Minskade intäkter och högre utgifter. Ökade underskott och högre räntor. Besparingar och förlorade jobb. Så brukar det bli.

Mitt i läsningen av de bedrövliga förslagen är det i alla fall en sak som är spännande: Att följa hur de tidigare som kramiga allianspartierna allt mer måste positionera sig från varandra. För centern är det livsavgörande.

Media: DN, AB, SvD,
Bloggar:
- Progressiva på NetRoots.
- Peter Högberg, Roger Jönsson,

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

3 kommentarer:

Stina sa...

Jobbskatteavdraget har inneburit att en person med 20 000 kr i månadsinkomst har fått en reallöneökning med ca 11 procent. Det kan ju inte ens socialdemokrater ha något emot eller förneka.

Centerpartiet värnar om människors fri vilja och rätt att välja själva. Jag väljer vilken vårdgivare jag vill gå till, jag väljer vem som ska föra min talan (om någon) och så vidare. Solidaritet bygger inte på att alla ska göra samma sak. Det bygger på tron på människors inneboende kraft och kompetens att ta ansvar för sina egna liv.

Vad det gäller ungdomslöner. Det kan aldrig, aldrig, aldrig vara bättre att gå arbetslös än att faktiskt vara ute i arbetslivet och skaffa sig kompetens, erfarenhet och kontakter. Ungdomsarbetslösheten är förfärlig och det måste vi lösa. Ungdomslönerna är ett mycket bra steg i rätt riktning. Genom dem kan ungdomarna bli komptententa vuxna som får bra lön för ett bra arbete.

scaber nestor sa...

@Stina.
För det första:
En nyanställning är en investering, vill inte företag investera i arbetskraft är det deras problem, inte arbetstagarens.


För det andra.
Trots retorik så går de faktiskt redan idag in med lägre lön, de börjar på den avtalsenliga lägstanivån (om de inte förhandlar till sig en högre ingångslön själva) som sedan ökar i takt med de generella löneökningarna.

Peter Andersson sa...

Dåligt samvete för min sena kommentarshantering..ska skärpa mig..på den punkten..

Stina: under alla år jag har hållit på med politik har just centern varit snabba att ställa hotbilden: "sänker ni inte lönerna så drabbas ni av arbetslöshet".

Jag köper inte det resonemanget och som Scaber nestor på pekar är redan ungdomslönerna lägre, utan att det påverkar arbetslösheten. Det är s.a.s en usel analys av verkligheten.

Jobbskatteavdrag eller sänkta skatter i övrigt: Självklart. Vi ska inte ta en ett öre mer i skatt än som krävs för att klara välfärden. Den som tycker att välfärden är tillräckligt utbyggt / har tillräcklig kvalitet kan då plädera för sänkta skatter. JAg tycker inte så.

Det stora felet är ju också ideologin. Alliansen bygger hela politiken på en teori som inte fungerar. Per automatik ska jobben komma om skatterna sänks. Så är det inte.

Ditt resonemang om frihet och rätten att välja passar möjligen inte in i sammanhanget. Däremot vet den som är arbetslös att friheten minskar dramatiskt när arbetslösheten slår till. Den har stigit under tiden med alliansen vid makten. Per definition har alliansen därmed minskat människors frihet.

Scaber...tack för kompletteringen.. :-)

/P