tisdagen den 27:e oktober 2009

Lära för livet - i friskola eller trist kommunalgrå dito?

[uppdaterad]Har man följt debatterna så anar man möjligen en spännande diskussion på kongressen om skolpolitiken. Den är oerhört viktigt, förstås. Förhoppningsvis kommer mycket att kretsa kring lärandet och elevernas möjligheter att få den där viktiga basen för livet. Men minst lika mycket kommer säkert ägnas åt debatt om vinster i bland annat friskolor.

Jag började morgonen med att lyssna på bl.a. Robert Noord som var med i P1 morgon. En bra debatt med en partivän om fristående skolor, vinster eller ej. Robert skrev nyligen på Newsmill om kommuners inflytande vid etableringar.

(bilden: Tomtbergaskolan, Huddinge, Kommunal skola)
Avslutar denna dag med att läsa Peters inlägg. Han leder mig vidare till en SvD-artikel jag har missat där bl.a Mats Gerdau skriver:
Men valfrihetsdebatten känns lite nattstånden. Vi hoppas att få diskutera den kommunala skolans utveckling i stället. Den är så mycket viktigare, där går 9 av 10 elever.
Nu tycker jag, med en hel del erfarenhet av Gerdaus parti, att det regnar stenar i det moderata glashuset. Både i skolfrågor och inte minst i den sjukvårdspolitik jag är engagerad verkar en tyngdpunkt vara att stimulera det icke-kommunala och ibland ett ointresse för egen verksamhet. Men, precis som Peter Högberg skriver så är det en viktig känga till vår egen rörelse.

Under dagen har jag sett att föräldraalliansen (hmm, heter tydligen så) har rankat årets bästa skolkommuner. Kanske ett underlag till alla ombud som ska delta i skoldebatten?

För att citera "Allt om barn" som beskriver mätningen så här: De betygsätter fyra viktiga områden; elevernas studieresultat, lärartätheten och hur stol andel av lärarna som har pedagogisk utbildning, kostnaderna för skolmat, läromedel och skolhälsovård samt personaltäthet och gruppstorlek på kommunernas fritidshem.

Jag gjorde en snabbkoll på andelen fristående skolor i de kommuner som lyfts fram: Bäst rankad är Överkalix med ganska hög andel friskolor jämfört med andra. I botten rankas också en friskoletät kommun, Ekerö.

Min reaktion när jag ser resultatet är att det förefaller vara mer glesbygd än andelen kommunala/friskolor som avgör kvaliteten. Andra har säkert mätningar av samma sak. Kanske ett helt ovetenskapligt men ändå slutsats att det finns något annat än huvudmannaskap och eventuella vinstintressen som påverkar skolans resultat. Och kanske är inte ägaren "kommunen" bara en torftig, tråkig ägare som inte lyckas med något. Johanna Graf skrev tidigare idag (igår): "Prata om väsentligheterna".

De är årets bästa skolkommuner
Kommun Andel elever i friskolor
1. Överkalix
14,4
2. Norsjö
0
3. Mörbylånga
8,5
4. Storfors
0
5. Ydre
0,5
6. Krokom
1,6
7. Eda
2,3
8. Sorsele
0
9. Torsås
0,2
10. Storuman
4,7
11. Nybro
2,9
12. Haparanda
0,1
13. Malung
6
14. Arjeplog
6,4
15. Pajala
5,2



Årets 5 sämsta grundskolekommuner:
1. Kalix
0,3
2. Vårgårda
2,2
3. Lessebo
3,1
4. Ekerö
20,5
5. Härnösand
1,5

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

1 kommentar:

Anonym sa...

Robert Nord och Haninge har misslyckats att fostra sina elever. Vad beror det på ? Är det friskolornas fel att det nu har brunnit upp bilar runt om kommunen för 10-tals miljoner kronor och trenden bara ökar ?
Politiker i Haninge har lagt ner t.ex. schackklubben (en friskola) som syftar till att fostra ungdomar för att uppleva livet så som det är i verkligheten. Pengar (100.000kr) sänktes till Kennelklubben. Helt vansinnig politik !