söndag 18 oktober 2009

Barnets bästa och kvaliteten i välfärden - före ideologiska blockeringar

Det finns en uppenbar paradox i hur "förnyelse" ska hanteras. Du har säkert som jag hört efterlysningar om S-förnyelsen. Tyvärr alltför ofta har det satts likhetstecken mellan "förnyelse" och mer eller mindre genomtänkta borgerliga förslag som att skrota anställningstryggheten. Oaktat detta är förnyelse viktigt i politiken. Det handlar i grunden om att man följer med i den samhällsuteckling som man själv verkar i.

Inte sällan får partier som förnyar sig efter ett tag äta upp den förändrade politiken. Möjligen gäller inte det den reinfeldtska förnyelsen av moderaterna, där hela politiken i ett nafs slängdes på sophögen till förmån för en mer "sossig". Om detta har jag bloggat mycket. :-)

Ett bättre exempel är dagens "Signerat" i DN där Peter Wolodarski under rubriken "Ekon från 1984" skriver ett inlägg inför den debatt om vinster i välfärden som förväntas avhandlas på S-kongrssen. Thomas Bodström får positiva ord om sitt engagemang i Pysslingen. PW:s kritik drabbar i stället Carin Jämtin och den debatt om vinster i välfärden som startade på sensommaren, men som har kommit ut från partiledningen i form av förslag till kongressen.

Att socialdemokratin som stor rörelse och statsbärande parti måste utvecklas i takt med tiden är självklart. När Wolodarski sätter Olof Palmes inlägg från mitten av 80-talet som referenspunkt för debatten om välfärdssektorn gör han "saken" en otjänst. Sen den tiden har alternativen växt fram. Mest i storstäderna vilket innebär att det på andra håll är ett ganska ovanligt "fenomen".

Kanske det inte bara har att göra med att det utanför storstäderna finns tvekan inför privata och vinstdrivande alternativ. Möjligen pekar det också på en svårighet för dem som argumenterar för t.e.x Pysslingen, som har följande fördelning av verksamheterna över landet. Som på andra områden där privata intressen med just vinstintresse ska agera styrs verksamheten ofta inte till glest befolkade områden, till områden där barn och unga har stora/större behov av särskilt stöd. Samma trend ser vi i vårdetableringar efter Vårdval Stockholm. Pysslingens etableringar har följande fördelning:

Danderyd 2 Kristianstad 1 Tyresö 2
Ekerö 2 Lund 1 Täby 6
Enköping 1 Nacka 10 Vaxholm 1
Haninge 6 Salem 2 Värmdö 1
Helsingborg 2 Sigtuna 1 Västerås 4
Huddinge 5 Sollentuna 1 Örebro 1
Hässleholm 1 Solna 2
Järfälla 3 Stockholm 25
Knivsta 1 Sundbyberg 1











Den som inte ser de bakomliggande intressekonflikterna mellan vinst och avkastning ("god affärsverksamhet") med de höga krav vi ställer på kvaliteten i den skattefinansierade välfärden gör riskerar att göra de alternativa aktörerna en otjänst.

Den ideologiska blockeringen med nej till privata aktörer verkar ha förts över från det Wolodarski tar upp, 80-talets socialdemokrati, till företrädare för borgerligheten. När Wolodarski och andra helt enkelt tar för givet att privat är bättre, privat är billigare och privat behöver inte styras så är det att låta ideoloigin spira helt förblindat.

Nyligen tvingades den moderatledda majoriteten i Huddinge backa från ett avtal med Pysslingen om nybyggnation och drift av en förskola. Den moderatledda ledningen fick efter en stor försening gå tillbaks till det kommunala bostadsföretaget för att beställa bygget. Pysslingen var för dyr. Men ideologin hade viskat att just det företaget bars SKA driva projektet. Såna kostnader för en viss politisk linje ställer inte väljarna upp på.

I landstinget har jag saknat engagemanget för den egna landstingsdrivna verksamheten, från alliansens företrädare. Att på samma sätt ha fokus på vem som gör det snarare än hur och med vilka förutsättningar och krav är förstås orimligt. Lika orimligt är det att låtsas som att valfrihet också måste gälla rätten att välja t.ex. en kommunal förskola. I Huddinge kommun är ett av fyra barn i alternativt och således tre av fyra barn i kommunal förskola. Det har föräldrarna sökt och valt!

Fokus måste vara att hela tiden förbättra kvaliteten i de viktiga välfärdsverksamheterna. Att följa upp och ställa krav på hur skattepengar används också i alternativ måste vara lika självklart som att föräldrar och elever faktiskt VILL välja kommunal verksamhet.

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,