fredag 28 augusti 2009

Mitt 1.000:e blogginlägg. Om S framtid, Reinfeldt och en ny mätning i rödgrön ton

(fråga mig inte om det stämmer...men räknaren uppger att detta är mitt 1.000:e inlägg. Det firas med den angivna rubriken)


Dagen
har bjudit på tal av en uppstigande landsfader? Om Reinfeldts inledningstal vid moderaternas arbetsstämma bloggade jag tidigare. I Svd benämns det som "ett av de tyngsta" av moderatledaren.

Kent Persson berättar om Reinfeldts fem flummiga utgångspunkter. (nja, en mer positiv ton hos KP) Men så avslutas dagen i alla fall med en rapport från Synovate att de rödgröna drar ifrån. S upp och m ner. Vare sig pirater eller Sverige(o)demokrater i riksdagen. KD mycket nära fyraprocentsspärren.

Snart fortsätter M-stämman. Jag har i ett antal inlägg återvänt till det som fortfarande i svenska medier är en fördold hemlighet. Något som Fredrik Reinfeldt själv, ärligt, har upprepat gång på gång. "Förnyelsen handlar om att vinna makt i Sverige. Det gör man bara om man är "sossig". Vi flyttar oss inte på höger-vänsterskalan. Men vi måste låta som sossar. Att strategin fortsätter har Schlingmann visat i en kampanjbok.

Så har också den praktiska politiken följt den linjen. Okey. Tidigare avarter som LAS-motståndet har övergivits, egentligen redan på stämman där Reinfeldt valdes. Men i riktig politik har Fredrik Reinfeldt snart sänkt skatterna så mycket som Bo Lundgren lovade, som blev något av "skräckens 130 miljarder", som skulle urholka välfärden och som till slut fick Lundgren att avgå.

Moderaterna har i retoriken börjat tala jämlik vård. Skattefinansiering försvaras. Samtidigt pågår de största förändringarna i vården någonsin. Timbro- och näringslivsbeställningen sedan
70-talet, att öppna välfärden för de stora privata intressena, har tagit rejäla kliv inte minst i Stockholmsregionen.

Visst kommer moderaterna kanske att fastställa Filippa Reinfeldts programtexter. Allt låter sååå sossigt, jämlikt och sååå skattefinansierat. En jämlik vård talas som om de största skillnaderna är mellan landsting. Jag vågar påstå att det är minst lika stora skillnader i primärvården inom hennes eget fögderi. Där går utvecklingen åt helt fel håll.

Ett annat tyst område handlar om makten på arbetsmarknaden. På min blogg tidigare så väl illusterad av SAS-chefens ord "Hut går hem". En hög arbetslöshet, en borgerlig regering och en försvagad fackföreningsrörelse är ett samband som funnits som varningsflagg länge.

I "Föregångslandets moderata Sverige" har just det blivit verklighet. Nu är sänkta löner och en allt svagare facklig organisation en realitet. Och omvänt har näringslivets företrädare gjort mer pengar och fått än mer makt. Den politiska och ekonomiska går hand i hand.

Johanna Graf
ger en rejält konsumentupplysning om moderaternas sagt och gjort. Borde bli en rejäl bästsäljare. Också Alliansfritt Sverige skriver om det.

Hot? Ja, något som jag har bloggat om lyfts också fram av "Campaign dossier" i en analys. Skatterna.
Vad som kan hota moderaternas strategi är det allt tydligare budskapet om att partiet vill se fler skattesänkningar. Detta riskerar att återuppväcka bilden av det gamla oansvariga Moderaterna och deras nästan religiösa tro på skattesänkningars ”dynamiska effekter”
Om det som i TCOs undersökning är 6 procent av folket som gillar fortsatt sänkta skatter eller mer kanske inte är det viktiga. Det viktiga är att alla mätningar jag ser ger samma resultat: fixa välfärden först. Reinfeldts tal i lördags handlade om det. Reinfeldts tal idag talade ett helt annat språk. Vad gäller? Och är det inte troligt att många faktiskt gått på bluffen om "låg- och medelinkomsttagare" som gynnas. Idag finns få som talar om fördelningspolitik.

Hur ska socialdemokratin förhålla sig? Partiet som till skillnad från vad Reinfeldt hävdade, inte alls har sagt upp sig från ambitionen att vara "marknadsledande" i svensk politik. Om detta förs diskussioner och formuleras framtidspolitik. Inte minst handlar det som Stockholms län. Helene Hellmark Knutsson bloggar om det, som en uppföljning på en DN-debattartikel.

Till höger ett moderat parti med ambitioner att ta över, med prat som vänster och praktisk politik som förr. En socialdemokrati som insett att det blir svårt att klara sig själv och därför börjat en konstruktivt samarbete. Till vilket pris? Eller bara en styrka? Under dagen har (Fia berättat) att Makthavare.se förutspått en mätning där miljöpartiet i Stockholm, precis som i EU-valet, nu ska vara större än socialdemokraterna. Det är, milt sagt, en nyhet om den kommer.

Aftonbladet, A-baldet om Synovate.

Bloggar: Ulf Bjereld, Utredarna om LAS, UNT, blogg, Mitt i Steget, M-partistaten, Eva-Lena Jansson, Peter Högberg, Åsa Eriksson, Esbati, Roger Jönsson,

Progressiva bloggare i sammanfattning på S-buzz.

Intressant
?Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

5 kommentarer:

Peter Strobl sa...

Peter grattis till ditt 1000:e inlägg,men glöm inte kommunikationsstrategins regel nr 1. Kommunicera med alla som kommenterar,och ställer frågor till dig på din blogg. Du tappar interaktionen Peter:)!

Peter Andersson sa...

Peter
Tack för en välmotiverad uppläxning. Har faktiskt haft en sån där "kom.strategi" i hjärnan...Det du ..skriver är en del av bloggandet lika mycket som skrivandet av inlägg. Ibland har dock skriventusiasmen slagit ut tiden..men jag lovar rejäl bättring.

/p

Peter Strobl sa...

Det var bra att du tog "uppläxningen" på rätt sätt, Peter:)

Skämt åsido,jag ser din skriventusiasm och försöker följa den, i synnerhet nu när det äntligen händer saker på det politiska området.

Det finns onekligen mycket att säga om det som händer nu!

Johan Pettersson sa...

Det är väl ändå ett tecken på en mogen demokrati att båda blocken närmar sig varandra - dit majoriteten vill.
Och eftersom mycket handlar om personlighet och nyanser i politiken så kan väljarna välja Sahlin (med 95 % av samma politik) om de har bättre förtroende för henne. (Eller Maria Wetterstrand)

Peter Andersson sa...

tack igen, Peter :-)

Johan: visst kan det låta "sött" med en mogen demokrati där alla tycker lika, alla har det lika bra och alla skrattar.. Frågan är om ett sånt samhälle finns. Och om det ÄR så att svensk politik 2009 präglas av sådant enighet? Och om politikens tidigare erkända "olika intressen" verkligen har dött ut. Jag tror inte det är så. Politisk debatt handlar många gånger om 5-10 procent av de formella besluten men det är ju just där som de skillnader som finns borde tydliggöras.

Nu kan man tycka átt de täcks över med bomullslen retorik trots att de fortfarande existerar, och i vissa fall än värre: blir till lagar i Sverige riksdag. Då är det bättre med rejäl debatt än spelad enighet

p