söndag 23 augusti 2009

Opinionslägesreflektioner

Inget är särskilt nytt under opinionssolen. 48,1 för de rödgröna. 45,2 för de regerande allianspartierna. Väljarna smyger runt inom blocken. När centern och kd närmar sig riksdagsspärren verkar andra komma till undsättning, något som nu drabbar folkpartiet.

Socialdemokraterna verkar åter ha parkerat sig runt 30-, inte 40-strecket. Att tänka tanken "vi är i alla fall över trettio procent" känns nu naturligt. Men illavarslande. Det är utan tvekan en förflyttning av perspektivet. Vårens krisstämning gör nu att suckar av lättnad kommer trots att S med nuvarande position inte alls har lyckats med förnyelsen efter förlustvalet. Blir detta valresultatet så är det sämre, sett till partiets eget bästa.

Det rödgröna laget, med ett miljöpartiet som har stärkts känns ändå som politikens trygghet. Framöver kommer klimat- och miljöfrågorna ännu mer i fokus och Mp lär knappast förlora på det. I Svenska väljares ögon är i mångt och mycket miljöpolitik = miljöpartiet. En utmaning för oss andra!

SIFO berättar om ett främlingsfientligt parti på frammarsch. Sverigedemokraterna skulle bli vågmästare och partiet är i Göteborg lika stora som Vänsterpartiet och större än kd och centern. Den debatt som förts om "vem säger kraftfullast nej till beroende av SD" har förstås varit viktig. Men frågan är om inte partierna som representerar övriga 95 procent av väljarkåren måste ta ett steg till framåt.

Precis som Fredrik Reinfeldt säger till Aftonbladet så har jag varit mycket tveksam till den uppmärksamhet den innebär att i seriös mening "ta debatten med Sd". Deras argumentation och politik bygger på en människosyn som inte bör få plats i en svensk riksdag. Deras ytliga skönhetsoperationer förändrar inte deras syften och värdegrund. Samtidigt är det många gånger omöjligt att sakligt argumentera mot tokerierna. Svensson skriver bra om det.

Jag är medveten om risken att väljare ibland ger stöd till ett parti som de etablerade verkar enas emot. Frågan är om det inte är en demokratisk plikt ändå att berätta tydligt varför ingen vill regera med eländet. Bloggarna visar en beräkning av mandatfördelning efter dagens mätning.

Fler bloggar:
- Lars Persson (Vi i Sverige) "Rättvis bild av invandringen stoppar SD"
- Lenas blogg: "Vågmästarroll 2010".

Mer att läsa:
- DN, Ekot

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

2 kommentarer:

Johan Pettersson sa...

Borde man inte fråga Reinfelt om han vägrar låta S göra sig beroende av SD. Och samma fråga till Sahlin.
För någon blir väl beroende, om man inte vill ha ett demokratiskt kaos?
Och mest demokratisk är väl att låta det största blocket få bilda regering, oavsett om de når majoritet.

Daniel sa...

Sahlins tjat om aldrig, aldrig, aldrig börjar bli pinsamt. Det var viktigt att en gång tydligt slå fast det, men nu räcker det. Väljarna förstår att ett regeringsunderlag baserat på s, v och mp aldrig skulle sätta sig i knäet på ett främlingsfientligt, konservativt högerparti. Om det är socialliberala väljare vår partiledare vill komma åt så kan hon räkna dessa på ena handens fingrar. Nu räcker det.

Dessutom - genom att hela tiden, konsekvent förtala Sverigedemokraterna och inte prata egen politik ger hon dem ett guldläge att spela martyr. Hon gör precis det de önskar. Nu räcker det. Fortsätt att säga nej till rasism, främlingsfientlighet, fattigdom och klyftor. Tala om problemet - ovanstående - inte symptomet, främlingsfientliga partier.

Fredrik Reinfeldt säger att han i stället för att diskutera partier utanför riksdagen vill föra en debatt som utgår från två möjliga regeringsalternativ, å ena sidan nuvarande borgerliga regering och å andra sidan en rödgrön koalition. Och därmed slår han huvudet på spiken.

De främlingsfientligas politiska analys är så totalt verklighetsfrämmande. Låt oss i stället tala om det som faktiskt berör alla - låt oss tala om det som är viktigt: minskade klyftor, en klimatpolitik värd namnet och jobb och välfärd till alla.

Det är det alla de som nu lämnar partiet för soffan eller för de främlingsfientliga vill ha för att stanna kvar. Där delar jag till exempel Morgan Johanssons analys: http://www.newsmill.se/artikel/2008/09/16/socialdemokraternas-svek-mot-arbetarklassen-gynnar-sd